Ansgars död
Förstörelsen av Hamburg visade hur sårbar den unga kristna kyrkan var i Norden. Flytten till Bremen innebar att missionen fick en ny, säkrare bas – men Hamburgs roll som symboliskt centrum för nordmissionen levde kvar. Hamburg-Bremen blev utgångspunkten för missionärer som Rimbert och Willehad. Kopplingen till de nordiska länderna bevarades under lång tid. Först 1104 kom ärkebiskopen i Lund att överta rollen som den nordiska kyrkans överhuvud.
Ansgar dog i Bremen på morgonen efter Marie kyrkogångsdag, den 3 februari år 865 e Kr och helgonförklarades kort därefter. Hans grav finns i domkyrkan i Bremen. Under slutet av sitt liv plågades han av att inte ha fått dö martyrdöden under sina missionsresor.
Idag finns det Ansgarskyrkor över hela världen. Han är känd för sin outtröttliga iver, ödmjukhet och trofasthet. Även om hans mission inte omedelbart ledde till att Norden kristnades, lade han grunden för den framtida kristendomen i regionen. Han är skyddshelgon för Skandinavien och hans minnesdag firas den 3 eller 4 februari. Ett minneskors, Ansgarskorset, står sedan tusenårsfirandet av Ansgars ankomst till Birka 1830 på Björkö. Hundra år senare lät ärkebiskop Nathan Söderblom resa Ansgarskapellet på Björkö. I Ribe i Danmark finns en träkyrka som är ett försök till rekonstruktion av den kyrka som Ansgar lät bygga där.