Hoppets pilgrimer 2025 - Tid för Guds fred!
Saliga de som skapar fred. De skall kallas Guds barn… Matt 5:9
Tid för Guds fred.
Herre, vår beskyddare, hjälp alla, som arbetar för fred i världen.
Se i nåd till alla, som lider under fruktan, orättvisa, krig och förstörelse.
Tag de värnlösa i Din vård, var de fattigas och förtrycktas beskärm.
Uppväck barmhärtighet och förmåga att hjälpa.
Tänd helig iver för rätt och sanning.
Utsläck hat och förakt, bryt ner murar mellan människor.
Uppfyll med din Ande kyrkan i vårt land och hela kristenheten på vår jord
och samla oss till Din eviga frid. Amen.
Bön av Nathan Söderblom, ärkebiskop i Svenska kyrkan åren 1914–1931
Hoppets pilgrimer 2025-2030
2025: Tid för Guds fred
Vandringen tar sin början
Initiativet Hoppets pilgrimer ska växa fram i samverkan och gemenskap. Vi har inga färdiga mallar för vad som ska hända. Det får utvecklas öppet och prövande efter hand.
Genom Hoppets pilgrimer kan olika pilgrimsaktörer samverka och på olika sätt skapa ”verkstad” kring det som förenar och synliggör pilgrimsrörelsen.
Ekumenikens år
Hoppets pilgrimer söker fred, försoning och gemenskap – i det stora såväl som i det lilla sammanhanget. Detta år är ekumenikens år i Sverige och har av Sveriges Kristna Råd fått temat Tid för Guds fred.
2025 firar hela kristenheten påsk och pingst gemensamt vid samma tid. Det är exakt 1700 år sedan konciliet i Nicaea. Detta år firas också det katolska jubelåret med temat Hoppets pilgrimer och 100-årsminnet av Life and Works ekumeniska kyrkomöte i Stockholm högtidlighålls.
Stockholmsmötet 1925 hade förberetts under hela första världskriget och var ett uttryck för den fredssträvan som förenade många kristna – och som också idag för samman människor i bön och arbete för fred. Först efter andra världskrigets slut blev Kyrkornas världsråd slutligen till 1948.
Ett fredens år?
Det är svårt att tala om 2025 som ett fredens år. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är den värsta konflikten i Europa sedan andra världskriget. I Gaza och på Västbanken dödas hundratals människor varje vecka i vad som av allt fler beskrivs som ett folkmord. Också på andra platser i världen pågår krig och väpnade konflikter, som i Kashmir och flera länder i Afrika. Men 2025 är det också 80 år sedan Andra Världskriget avslutades och förintelselägren befriades. Därför får vi detta år också påminna oss om att krigen kommer att ta slut! Freden är möjlig!
Dag Hammarskjöld 120 år
Under detta år kan även vi minnas pilgrimssjälen Dag Hammarskjölds födelse för 120 år sedan, på Olavsdagen den 29 juli 1905. Han växte upp nära familjen Söderblom i Uppsala och deltog själv som ung student vid Stockholmsmötet. Han blev FN:s generalsekreterare och dog i sitt arbete för fred och medmänsklighet. Sin livsgrund fann han i konst och poesi, fjällvandring och kristen tro.
Helsingforsdeklarationen 50 år
Detta år är det även 50 år sedan Helsingforsdeklarationen om mänskliga rättigheter undertecknades. Idag lever alltfler under auktoritära regimer som inte respekterar mänskliga fri- och rättigheter. Biståndsarbetet i världen minskar och flyktingars rätt till säker fristad ifrågasätts. Många barn lever under osäkra förhållanden, kvinnors rättigheter är hotade och förföljelsen av minoriteter ökar.
Ett viktigt steg i genomförandet av mänskliga rättigheter i Sverige var att Gustaf III för exakt 250 år sedan öppnade upp för judar och katoliker att bosätta sig i de större städerna i Sverige. I Stralsund bildades den första katolska församlingen på svensk mark efter reformationen.
Skapelsetid – fred med skapelsen
Strävan efter fred involverar även vår relation med den sargade och exploaterade jorden. Klimatnödläget skapar hunger, fattigdom och orättvisor och driver på konflikterna i och mellan länder. Därför har Skapelsetid, kyrkornas ekumeniska klimatmånad, detta år temat Fred med jorden. Över hela världen kommer detta att synliggöras. I Sverige genomförs vandringar genom Pilgrim’s walk for future och längs med västkusten kommer under sommaren Hoppets katedral, en norsk stavkyrka byggd av återvunnet material att göra en pilgrimsseglats.
Sankt Laurentius och omsorgen om de minsta
Den kristna kyrkan är kallad att slå vakt om de minsta ibland oss. Sankt Laurentius visade på de fattiga som kyrkans skatter. I år firar vi att det är 1800 år sedan han föddes i Valencia i Spanien. Många kyrkor i Norden har Laurentius som sitt skyddshelgon, däribland Lunds och Uppsala domkyrkor.
Vår egen tid präglas av att många lever som ”ofrivilliga pilgrimer”, på flykt undan krig och förföljelse, på jakt efter platser där de kan skapa sig nya hem. Enligt FN är det omkring 120 miljoner människor som lever som flyktingar. För inte så länge sedan var det från de nordiska länderna människor tvingades fly från hunger, fattigdom och maktlöshet. I det norska Olavsfirandet har 2025 fått temat ”Migration och identitet”.
Flyktingen Olav
Olav Haraldsson fördrevs från Norge och tvingades i exil till Kiev-Rusriket där han fann en tillflykt hos furst Jaroslav och dennes hustru, Olof Skötkonungs dotter Ingegerd av Sigtuna – eller Sankta Anna av Novgorod som hon senare kom att kallas. År 1025 föddes Ingegerds och Jaroslavs dotter Elisabet, som senare kom att bli hustru till Norges framtida kung Harald Hårdråde, när han, efter slaget i Stiklestad, i sin tur sökte en tillflykt i Kiev-Rusriket. Så knyts människoöden samman genom krig och flyktingskap.
Banden som förbinder människorna runt Östersjön är gamla. Redan långt innan Sveavikingen Rurik etablerade Rusernas rike hade människor färdats mellan dessa områden, ibland i fredliga och ibland i fientliga avsikter, för att idka handel eller för att erövra, kolonisera eller missionera. Och inte sällan har människor flytt över Östersjön.
I Visby fyller domkyrkan 800 år 2025. I Visby och på Gotland påminns vi om de starka banden mellan länderna öster och väster om Östersjön, inte minst i år då de gamla Hansastäderna samlas här för att fira sina gemensamma historia. Från Visby utgick missionen, erövringstågen och pilgrimsfärderna till det som under medeltiden kallades Terra Mariae, Marias land, som idag motsvaras av de baltiska länderna. I Domkyrkan i Visby har kyrkorummet i år fyllts av tusentals vita duvor som en bön om fred.