Sankta Ingegerd - prinsessan som blev helgon

Ingegerd ville gifta sig med Olav Haraldson av Norge, han som skulle bli Olav den helige, men fadern vägrade ge tillstånd till äktenskapet utan gifte i stället bort henne med furst Jaroslav i Novgorod, tillhörig den nordiska Rurikätten som hade makten i Kiev- och Novgorodrikena. Hon tycks ha varit klok och driftig, mäklade fred mellan stridande bröder och tog under namnet storfurstinnan Irina (som betyder fred), stor del i att arbetet att bygga upp sin makes riken.

Irina återknöt så småningom sina kontakter med Olav Haraldson, som blivit gift med hennes halvsyster. Hon tog till sig deras son när denne blivit faderslös efter Slaget vid Stiklastad. Med Jaroslav fick hon 10 barn, varav flera genom giftermål medlemmar i olika regerande furstehus i Europa, med ättlingar än i dag bland annat i det spanska kungahuset.

Före sin död den 10 februari 1050 avlade Ingegerd klosterlöfte. Hennes namn som nunna blev Anna, och efter sin död vördas hon i ortodox tradition som del heliga Anna av Novgorod. Hon är därmed det första svenskfödda helgonet. Hon begravdes i Sofiakatedralen i Kiev där hennes reliker fortfarande ska vara bevarade. Hon har två helgondagar i den ortodoxa kalendern: dödsdagen den 10 februari och den 4 oktober som är sonen Vladimirs dödsdag. I svenska ortodoxa församlingar vördas hon som Sveriges skyddshelgon.

Boken ”Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter”, av Rune Edberg finns att köpa på bl a Sigtuna museum.

Källor:

Ingegerdsleden, Guinchard & Lundkvist, 2014

Ingegerd Olofsdotter (historiska-personer.nu)

(99+) Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter. Ett kvinnoöde från vikingatiden | Rune Edberg – Academia.edu