Hoppets pilgrimer 2027 - Omställning

2027 Omställning

Nyorientering, omställning, förvandling, omvändelse

Det finns många närliggande ord som talar om liknande skeenden av förändring. De ingår i livets mest grundläggande villkor, som i födelse och död, i livets olika åldrar och andra livsskiften, i sorgearbete och krisbearbetning. Pilgrimsvandring har en koppling till sådana processer. Något sker på vägen. Vi återvänder inte som samma människor vi var när vi började gå.

Pilgrimsvandringen kan fungera som en transformativ händelse, som botgöring och omvändelse, men i vandringen kan vi också bäras av varandras omsorger. Vi går inte ensamma. Vi kan bistå, hjälpa, trösta och uppmuntra varandra. Den ene kan vara stark för den andra när hon är svag. Så kan vi ana ett mervärde som skapas genom vår samhörighet med varandra.

Den moderna nordiska pilgrimsrörelsen 30 år 

1997 invigdes den första norska Olavsleden i modern tid mellan Oslo, Nidaros och Stiklestad efter många års förberedelser. 1997 öppnade även pilgrimscentrum i Vadstena.

Sedan dess har tusentals människor upptäckt pilgrimsvandringens betydelse för att finna livsmod och åstadkomma personlig omställning. Mycket skulle sett annorlunda ut om det inte vore för dessa händelser, och på sätt och vis är det den moderna nordiska ekumeniska pilgrimsrörelsen som föds detta år.

Jubelår för Sankt Jakob 

En annan viktig händelse i den moderna pilgrimsrörelsens historia var att Camino de Santiago de Compostela tio år tidigare, 1987, blivit europeisk kulturväg.

2027 firas jubelår i Santiago de Compostela. Jakobsdagen den 25 juli infaller då på en söndag och jubelporten öppnas i katedralen i Santiago. Att besöka Jakobs grav just detta år, då tusentals andra också strömmar dit, kan för många vara ett sätt att uttrycka sin längtan efter förnyelse i det egna livet, och i världen.

Förnyelse – från konflikt till gemenskap

Detta år sätter vi därför fokus på behovet av  förnyelse i kyrkan och i världen. I den gemensamma överenskommelsen mellan den Lutherska och Katolska kyrkan i samband med reformationsfirandet i Lund i oktober 2016, från konflikt till gemenskap, beskrivs det som en gemensam vandring för dessa kyrkotraditioner mot en större ömsesidig förståelse.

Förändringar kan vara smärtsamma och leda till motsättningar. Så var det på Olav den heliges tid, för tusen år sedan, när kristendomen blev den samhällsbärande religionen i Norden. Så var det också för fem hundra år sedan, 1527, när reformationen kom till Malmö med reformatorn Claus Mortensen. Samma år, vid Västerås riksdag, förlorade den katolska kyrkan sin särställning i Sverige. Året innan hade ärkebiskop Johannes Magnus begett sig till Polen och avvek nu till Rom där han tillbringade återstoden av sitt liv i exil – och ingen ny katolsk ärkebiskop kom att finnas i Sverige förrän i modern tid.

Ett ekumeniskt år – Faith and order

I vår tid står kyrkan inför många nya utmaningar. Pilgrimsrörelsen är en del av arbetet att finna nya vägar bortom gamla konfliktlinjer. Även 2027 är ett viktigt ekumeniskt märkesår. För hundra år sedan, 1927, hölls den första generalkonferensen för Faith and order i Lausanne. Samma år hölls den första världsböndagen för fred. 1947 bildades Lutherska världsförbundet i Lund och 1952, hölls även Faith and orders tredje generalkonferens där. 1962 inleddes även Andra Vatikankonciliet.

Vid Faith and order-konferensen i Lund etablerades ”the Lund principle” som innebär att alla kyrkor åtar sig att i alla fall där det är möjligt agera tillsammans, och endast agera åtskilt i de fall där skillnaderna gör det nödvändigt. Ekumenik blir på det viset inte något som kyrkorna kan välja att engagera sig i utan ett åtagande som bör genomsyra kyrkans hela liv. Det är ett budskap som går igen i överenskommelsen Från konflikt till gemenskap i samband med reformationsfirandet 2016-17.

Delaktighet och tillhörighet

En annan dimension av frågan om konflikt och gemenskap lyfts fram i det norska pilgrimsfirandet. Här är temat ”Tillhörighet” med fokus både på människors rätt till en kulturell tillhörighet och på ett inkluderande samhälle där alla, oberoende av bakgrund, har lika möjligheter att vara delaktiga.

Det är viktigt att synliggöra och lyfta fram minoritetskulturernas betydelse i samhället, inte minst romerna och samerna. På olika sätt kan pilgrimsvandring och leder bidra till det. I de nordiska länderna pågår strävanden att söka dialog och försoning mellan minoriteter och majoritetskultur. 2017, i samband med 100-årsminnet av det första sametinget, restes ett särskilt samiskt altare i Nidarosdomen. I Sverige är det 2027 fem år sedan ärkebiskopens offentliga ursäkt till det samiska folket för den skada som Svenska kyrkan orsakat den samiska kulturen.

Att läsa historien underifrån

Det är viktigt att fundera på vad makt kan göra med berättelser. Den förvandling vi talat om som en viktig del av pilgrimsvandringen handlar om att ta emot nya berättelser och se verkligheten utifrån ett annat perspektiv än det vi är vana. vid. Som pilgrimer får vi vandra nära marken, och nära de som lever i samhällets marginaler. Det kan leda till många frågor.

Vem har möjlighet och rätt att skriva den gemensamma historien? Vad händer med de berättelser som tystas ner? Hur förändras vår förståelse av religiösa berättelser om vi läser dem utifrån maktens ovanifrånperspektiv, som ett uttryck för viljan att legitimera en rådande ordning, eller utifrån de maktlösas och marginaliserades underifrånperspektiv, som en utmaning mot de orättvisor som begränsar och förslavar människor.